... som alla andra.
Men siffermässigt blir jag ett år äldre. Twentyfour barre. Ha! Det hände verkligen inte igår. Ett stort tack för alla gratuationer! Smygkampanjerna har gett resultat.

Mina Änglapäron briljerade med husprylar. Blockljus, blockljus, blockljus, dekorationsglas, underkläder, smink, böcker... sommardäck (som sagt, husprylar)... 78 kanelbullar, och den här otroligt vackra kvinnan som kommer pryda en stor del av min trappvägg:

Mr. Moonlight skickade ett igenbommat packe med posten. Vid sju drog han upp mig med skönsång genom mammas bärbara Panasonic och telepaterade en sax till min näve. Det krävdes en förjävla kraftansträngning att klippa upp kartongen, gräva bland hjärtan, Björn Borg och 28 par strumpor för att nå ner till botten. Köp mig långsamt liksom. Först ville jag slå ihjäl karln, sen blev jag förbannad, sen sentimental för att jag blivit förbannad. 
En ny kamera.
En alldeles skinande och fantastiskt ny kamera. Utan sprucken display och glappande sidoram. Det krävde bråkdelen av två sekunders tystnad, sen smälte jag ner till en nyvaken liten inälvspöl.




... Han är ju så underbart söt ändå.

Idag ska jag ta greppet om dammsugaren och suga rent i lyan. Vid sju kikar badpojkarna och Akademitöserna in. Taco, asgarv och Carlsberg. Det ska min kväll handla om. Full fokus on the bärs folks. Jag älskar maltiga drycker.

(Hörrni! Har jag någonsin nämnt att jag kan trixa med strumpor? Jag kan köpa tio par, men ändå bara äga två udda när jag kommer hem från affären. Jag vet precis vad det grundar sig i. En sjukdom. Socks Disease. Tror det är genetiskt eller nåt.)